Vädjan kring parkeringsetikett

Hej,

Styrelsen har under den senare tiden tagit emot en del kommentarer och spörsmål kring parkeringarna i vårt område, både gällande de parkeringar vi har sagt tillhör respektive hushåll samt våra gästparkeringar. Vi vill helst inte agera parkeringspoliser, och väljer att i första hand vädja till folks solidaritet i frågan. Alla sitter i samma båt, och vi uppskattar om vi tillsammans löser detta.

Problem 1: Vissa av parkeringarna tycks nyttjas som avställningsplatser / långtidsparkeringar för fordon som inte är i bruk. Har ni ett fordon som ni inte använder vädjar vi att ni hittar en annan avställningsyta för dessa, eftersom följden blir att ens ”primära” fordon kommer ockupera en plats som även andra har behov av (t.ex. längs en gata eller en gästparkering).

Problem 2: Det händer att folk parkerar husbilar, släp och annat på parkeringsplatserna. Vi ser gärna att ni hittar en alternativ plats för dessa. Enligt våra parkeringsregler (se hemsida) är parkeringsplatserna avsedda för bilar, inte husbilar, släp och annat. Detta gäller samtliga parkeringsplatser. Har man behov att under en kort period (t.ex. ska åka iväg med husbilen / släpet nästkommande dag) är det naturligtvis ok.

Problemet 3: Folk står långtidsparkerade på gästparkeringar (de märkta med 0). Dessa parkeringar ska kunna nyttjas av alla, och man bör se dem som korttidsparkeringar.

Förhoppningsvis får vi tillsammans ordning på detta, och inser att situationen är vad den är, och därmed hjälps åt och fortsätter värna om vår grannsämja.

Allt gott,

Styrelsen

Guide: att krypa i grunden

Hej,

Jag ska försöka skriva ihop en guide till hur man kan krypa i grunden, om man känner en osäkerhet inför detta. Det är en viktig uppgift, och de som primärt tjänar på detta är respektive fastighetsägare. Guiden kan komma att revideras genom åren, då jag får utgå från hur vi har gjort. Det finns säkerligen folk som är mycket vassare än jag på detta.

Hur ska en bra grund se ut?

Det ska vara torrt, både i mark och i luft.

Vilka ska göra det?

Två personer är att föredra, då gärna vid såpass fysisk vigör att det är möjligt. Det innebär att det kanske är de yngre som för göra detta, för att hjälpa folk med sämre möjlighet att lyckas. Två personer är bra, för då täcker man större yta mer noggrant och det blir mer effektivt. Det känns även moraliskt lättare att ha någon med sig.

Vilken utrustning är bra?

Knäskydd är otroligt användbart. Vi har ett antal att låna inom föreningen. Ansiktsmasker kan underlätta, om det är dammigt. Kläder man inte är rädd om samt pannlampa eller annan belysning. Gärna mobil eller annat att kunna fotografera med.

Vad ska man göra innan det kryps?

Be alla i längan att spola sina toaletter och handfat, så eventuella läckor blir enklare att upptäcka.

Hur gör man?

Grunden är, om jag utgår från min egen, indelad i tre fack. Rimligt är att krypa i mitten (där vattenrören till köket och ev. toalett går upp), samt det ”norra” facket, där eventuella badrumsrör går upp. Detta gäller åtminstone på Timotejvägen.

Titta runt varje vattenanslutning. Finns det tecken på läckage? Finns det tecken på skadedjur? Finns det tecken på fukt? Detta kan ibland även vara synligt på plasten / i marken. Ta gärna bilder på allt ni anser avviker och meddela berörd boende, samt gärna oss i styrelsen.

Det är svårt att se många av dessa skador om man bara från håll tittar, vilket gör det extra bra om man kan vara två, då man mer noggrant kan avverka de två olika facken.

Har man tur kanske en granne i ytterkant har en lucka ner till grunden. Då kan man genom den krypa längs hela längan, och komma ut i ändan. Worst case får man köra fram och tillbaka.

Kan man göra det trevligare på något sätt?

Av egen erfarenhet görs detta arbete sig bäst med gott sällskap, och kanske lite uppfriskande dryck som nogsamt placerats längs vägen, så man har något att se fram emot där nere i mörkret.

Vad ska mina länggrannar göra under tiden?

Förhoppningsvis har de fullt upp med att göra allt annat arbete, och respekterar din insats när du kryper där nere.

Allt gott,

Simon