Styrande dokument

Dessa stadgar, uppdaterade 2013, gäller för Slättenhus Gemensamhetsanläggning, bildad vid förrättning enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar enligt anläggningsbeslut den 28 mars 1969.

§1 Samfällighetens firma och ändamål.

Samfällighetens firma är Slättenhus  Gemensamhetsanläggning 717917-6826 och har till ändamål att förvalta den anläggning som förklarats såsom samfällighetens.

§2 Medlemskap.

Delägare i samfälligheten utgörs av fastigheterna Gastorp 1:91 till 1:193 i Lindome, Mölndals kommun.

§3 Styrelse.

Styrelsen har sitt säte i Lindome Mölndals kommun.

Styrelsen ska bestå av sju ledamöter som väljs på två år.

Ordförande samt två ledamöter väljs samtidigt på årsstämma under ojämna årtal.

Kassör, sekreterare samt två ledamöter väljs samtidigt på årsstämma under jämna årtal.

Styrelsen har sitt säte i Lindome.

Ordförande och kassör äger rätt att teckna samfällighetens firma var för sig.

Styrelsen är beslutande om fyra ledamöter har närvarat på planerat styrelsemöte.

Styrelsen ska planera sina styrelsemöten vid första sammanträde efter årsstämma. Samtliga valda till styrelseuppdrag skall kallas till detta sammanträde.

Alla styrelsemöten skall protokollföras och alla som närvarat vid sammanträdet skall anses ha deltagit i fattat beslut såvida inte reservation har anmälts till protokollet under sammanträdet.

Ordförande har utslagsröst vid lika röstetal.

Styrelsen skall sköta drift och underhåll för samfälligheten enigt anläggningsbeslut.

Vid åtgärder av större ekonomisk omfattning bör dessa genomföras efter ett årsmötesbeslut eller ett extra möte sammankallat av styrelsen. Vad som är större ekonomisk omfattning lämnas upp till styrelsen att bestämma.

Räkenskaper skall föras och vara avslutade 31 december.

Revisor skall kunna påbörja revision under januari.

§4 Årsstämma.

Årsstämma skall hållas under februari månad. Kallelse skall ske under januari månad och skall göras minst fjorton dagar före stämman.

Frågor som medlem önskar ta upp på årsstämman skall skriftligt lämnas till styrelsen minst sju dagar före årsstämman.

Delägare har vardera en röst på stämman och kan företrädas av ombud genom fullmakt om särskilda skäl föreligger. Dock kan inte flera delägare företrädas av samma ombud. Detta gäller inte gift eller sambo som kan företräda fastigheten utan ägande.

Alla val sker öppet såvida inte någon begär sluten omröstning. Vid personval med lika röstetal skall lottdragning ske. Vid övriga omröstningar har ordförande utslagsröst.

Följande frågor skall finnas på dagordning för årsstämma:

Val av mötesordförande

Val av mötessekreterare

Val av två justeringsmän

Mötets behörighet

Verksamhetsberättelse

Ekonomisk berättelse

Revisionsberättelse

Ansvarsfrihet för styrelse

Styrelsens åtgärdsförslag samt budget

Val av ordförande/kassör och sekreterare på två år

Val av ledamöter på två år

Val av revisorer på ett år

Val av kontaktmän eller längombud för ett år

Val av lekplatsgrupp för ett år

Val av valberedning för ett år

Inlämnade frågor

 Information om Slättenhus gemensamhetsanläggning

Alla som äger en av fastigheterna Gastorp 1:91 – 1:193 i Lindome är automatiskt medlem i Slättenhus gemensamhetsanläggning. Föreningen bildades för att ansvara för den mark som gemensamt friköpts kring radhusen och de anläggningar som ägs av oss alla gemensamt. Ytterst är medlemmarna ansvariga för föreningen, men varje år tillsätts en styrelse som verkställer de beslut som medlemmarna fattar.  Som medlem, och alltså ansvarig för en förening som omsätter drygt 1 miljon kronor per år, är det viktigt att man intresserar sig för föreningens skötsel. Det är också viktigt att alla som bor inom området vet vad som bestämts och respekterar detta.

Den här skriften innehåller information om hur föreningen fungerar ekonomiskt och tekniskt, samt vilka regler som gäller.

Innehåll:  

1. Föreningen
1.1 Området i stort
1.2 Gemensamhetsanläggning
1.3 Förvaltning – Styrelsen och dess ansvar
1.4 Information till medlemmarna
1.5 Stämma – Årsmöte

2. Vad ägs gemensamt respektive av var och en?
2.1 Tomt och mark
2.2 Egendom – eller vem ansvarar för vad

3. Ekonomi
3.1 Allmänt
3.2 Kvartalsavgift
3.3 När man flyttar
3.4 Betalningssvårigheter

4. Uppvärmning, vatten, avstängning av vatten

5. Skötsel av anläggningar och mark
5.1 Allmänt
5.2 Skötsel, utrustning, gräsklippning och plogning
5.3 Vår- och Höststädning

6. Regler för Föreningens anläggningar
6.1 Garage och Parkeringsplatser
6.3 Sopor

7. Trivselfrämjande regler
Bollspel, cykelåkning, husdjur mm

1. Föreningen

1.1 Området i stort

I området finns 103 radhus på fastigheterna Gastorp 1:91 – 1:193.  Alla radhusägare äger tillsammans; Gemensam mark, avlopps- och dagvattenledningar, kallvattenledningar, Spol- och parkeringsplatser med planteringar, Yttertak på huvudbyggnader, garage och apparatrumsbyggnad, hängrännor och stuprör på huvudbyggnaderna, fibernät för TV och bredband, förbindelseleder, lekplats samt elledningar med centraler och belysningsstolpar. 

 Utgifterna täcks genom att varje medlem betalar en kvartalsavgift till föreningen. Avgiften är lika stor för alla radhusägare. Varje radhus utgör en andel i föreningen.

 1.2 Gemensamhetsanläggningen

 Föreningen bildades i samband med att området färdigställdes 1969, för att ansvara för de gemensamma anläggningarna och tillhörande mark. Föreningen räknas som en ”juridisk person” och är skyldig att betala skatter, avgifter och moms. Föreningsformen ”Gemensamhetsanläggning” innebär att varje medlem kan ställas ekonomiskt ansvarig om föreningen inte sköter sin ekonomi. Utmätning av enskilda radhus är möjlig.

 1.3 Förvaltning – Styrelsen och dess ansvar

Föreningen utser varje år en styrelse som har till uppgift att svara för föreningen och verkställa de beslut medlemmarna fattar. Inom styrelsen är det brukligt att varje ledamot tilldelas ansvarsområden. Ledamöterna kallas till varje styrelsemöte och deltar därför också i det löpande styrelsearbetet. Information om de olika styrelseledamöternas ansvarsområden under innevarande år redovisas på föreningens hemsida.

 1.4 Information till medlemmar:

Information om vad som sker och kommer att ske meddelas medlemmarna via hemsida eller mail, i undantagsfall via utdelade pappersbrev. Medlemmar som önskar få med särskilt innehåll i kommande informationsmail är välkomna att vända sig till styrelsen om detta.

 1.5 Stämma – Årsmöte

 Ordinarie stämma (årsmöte) hålls under februari månad. Kallelse till stämman delas ut under januari. Vid stämman behandlas bl.a. alltid följande:

-Avgående styrelse redovisar det gångna årets verksamhet och svarar på frågor.
-Avgående styrelse beviljas ansvarsfrihet.
-Genomgång av inlämnade förslag och motioner.
-Beslut om verksamheten innevarande år.
-Beslut om underhållsplan.
-Val av styrelse för kommande verksamhetsår.

Motioner till stämman ska ha inkommit senast 7 dagar före årsmötet (lämnas till styrelsen). Vill man dessutom få den publicerad på hemsidan innan mötet (för att själv slippa dela ut den till alla) så bör den inkomma senast 14 dagar innan mötet.

 Alla medlemmar i föreningen äger lika rätt att delta på stämmor och har då lika rösträtt (en röst per radhus). Är man missnöjd med ett stämmobeslut, eller något annat, kan man hos styrelsen begära att en extra stämma hålls, där förnyad omröstning kan göras. Om styrelsen inte finner anledning att kalla till extra stämma kan man då begära detta hos länsstyrelsen. Om länsstyrelsen finner anledning kallar man då till en sådan. Alla som bor på området är naturligtvis välkomna att delta på stämmorna, men endast medlemmarna, radhusägarna, har rösträtt.

 Om du inte kan komma till stämman kan du ge en fullmakt till någon annan som då kan rösta i ditt ställe. Observera att enligt Svenska Samfällighetslagen så får man endast rösta åt ett hus. Detta innebär i praktiken att din granne inte kan ta din fullmakt och rösta åt dig om han själv också vill nyttja sin egen röst. Max en röst per närvarande person gäller alltså. Mer information om stämman finns i stadgarna.

 

2. Vad ägs gemensamt respektive av var och en?

 2.1 Tomt och mark

 Varje radhus står på en friköpt tomt. Tomten inkluderar förutom marken där själva radhuset står,  även marken vid entrén fram till den gemensamma gångvägen och på baksidan på motsvarande vis fram till gångvägen. Tomtgränsen i öst och västlig riktning går i rät vinkel ut från skiljeväggen mellan radhusen. Gavelradhusens tomtmark framgår av fastighetskarta som kan fås från Mölndals stad.

 2.2 Egendom

 Varje radhusägare ansvarar för det egna husets skötsel och underhåll samt skötsel och underhåll av garagets insida och port. Nära kontakter grannar emellan är viktigt, när det gäller åtgärder på t ex tak och fasader. Varje husägare svarar för skötsel av sin tomtmark.

 Vanligt är att plank på uteplatsen byts av husägaren, men målas av den granne som ser färgen. Samarbeta och tala med dina grannar så blir det inga missförstånd. Ansvaret för din vägg och ditt hus ligger dock givetvis kvar på dig. Planterar ni buskar eller en häck mellan er och grannen, alternativt vill göra förändringar i motsvarande, prata med dina grannar så att ni är överens om hur det skall se ut.

 Huvudbyggnadernas tak är belagda med tjärpapp, vilket kräver underhåll. Tjärpappen, hängrännor och stuprör på huvudbyggnaderna ingår i gemensamhetsanläggningen. Pappen byts enligt upprättad underhållsplan. Hängrännor och stuprör rensas av föreningen på städdagen. Takkupoler och enskilt uppförda skorstenar och enskilt uppförda ventiler tillhör och underhålls av fastighetsägaren själv.

 Varje radhusägare äger sin egen husgrund, dränering och fyllning kring denna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt tillbakaösning av nedrunnen makadam i krypgrunderna.

 Föreningen ansvarar för de vattenledningar från kommunens förbindelsepunkt till vattenmätaren i fastigheten.  Föreningen ansvarar för  avloppsstammar från bottenbjälklagrets underkant till kommunens förbindelsepunkt i grunderna. Observera att ev. slangar/rör för sommarvatten tillhör fastighetsägaren. Om stopp eller dåligt flöde uppstår i rören på grund av en enskild fastighetsägares bristande underhåll eller oaktsamhet så ansvarar fastighetsägaren för detta. Den princip som tillämpas i föreningen är därför att om ett stopp uppstår i den längsgående huvudstammen i längan så ansvarar föreningen för att åtgärda och finansiera detta. Om problemet uppstår i något av de rör som ansluter till huvudstammen från fastigheten ovanför så ansvarar fastighetsägaren för det.

 Föreningen ansvarar också för de ledningar som finns i grunderna för fiber och gemensam el. Avfuktarna i grunden ägs av fastighetsägarna gemensamt, men sköts och underhålls av föreningen. I de fall flera medlemmar skall åtgärda liknande saker i sina hus förekommer det ibland att föreningen gör gemensamma inköp för att få mängdrabatt eller minskade störningar i området.

 Eventuell tillbyggnad av radhus skall accepteras av de närmast boende samt av kommunens byggnadsnämnd och berör alltså inte själva föreningen.

 Föreningen svarar för skötseln av de stora grönytorna vid parkeringarna och för den stora grönytan mellan Holmåkravägen och Timotejvägen. Kantskärning och rensning av ogräs längs gångvägar sköts gemensamt av fastighetsägarna i respektive länga. På ”tomtmark” som inte är friköpt utan tillhör föreningen får träd eller buskar endast planteras efter tillåtelse av styrelsen. Träd och buskar som på detta vis planteras på föreningens mark är föreningens egendom och ev skörd är fri att plocka för alla.

 Häckar, staket eller liknande får inte uppsättas för att inhägna ”tomtmark” som inte friköpts. Denna regel har på senare tid luckrats upp en smula, detta för att området ser bättre ut med ordnade tomter. Regeln står dock kvar, så kontakta styrelsen om du tänker göra om din “tomt”. Skulle föreningen någon gång i framtiden ha behov av att komma åt eller frilägga marken så skall detta på uppmaning göras av fastighetsägaren och på dennes enskilda bekostnad. Ingen form av ersättning kan komma i fråga.

 Tänk på att buskar, häckar och träd blir stora och brer ut sig så plantera långt innanför din “tomtgräns”. Tänk också på att utbredningen sker både över och under mark. Om gränserna inte följs eller om anläggningen riskerar att skadas kan gemensamhetsanläggningen kräva att växter flyttas eller tas bort. Om så inte sker kan föreningen debitera husägaren för arbetet.

En del av tomterna i området är belagda med servitut. Undersök om det gäller er tomt och tag reda på regelverket för detta.

Radhusägare kan inte påräkna ersättning från föreningen för nedlagda kostnader i samband med att föreningens mark disponeras.

 Vad som ingår i gemensamhetsanläggningen framgår av anläggningsbeslutet. Se fliken ovan.

 

 3. Ekonomi

 3.1 Allmänt

 För att täcka de gemensamma utgifterna och underhållskostnaderna betalar varje medlem kvartalsavgift till föreningen. Avgiften betalas till föreningen i förskott och utan avisering till vårt PlusGirokonto 429218-1. Glöm inte att skriva vilket gatunummer ni bor på!

 3.2 Kvartalsavgift

 Kostnaden för hela årets förväntade utgifter som föreningen har, utgör den avgift som varje medlem skall betala till föreningen. Årsavgiften delas i fyra lika delar och det är detta belopp som utgör kvartalsavgiften.

 Avgiften framräknas utifrån den budget som antogs vid senaste stämman. Har för lite pengar betalats in för att täcka alla utgifter (vilket kan bero på oförutsedda kostnader) begär styrelsen en extrainbetalning eller meddelar att kvartalsavgiften i fortsättningen höjs. Detta kan göras utan stämmans godkännande.

 3.3 När man flyttar

 När någon flyttar kan denne överenskomma med den inflyttande om hur kvartalsavgifterna skall fördelas dem emellan. Föreningen kommer dock alltid att ställa sina fordringar gent emot den som står som formell ägare av fastigheten. Det är också denne som föreningen kan avkräva betalning.

 3.4 Betalningssvårigheter

 Missköter man sina åligganden mot föreningen agerar styrelsen snarast och påminner fastighetsägaren. Detta för att bevaka övriga medlemmars intressen. Förseningar vilka styrelsen inte informerats om (och godkänt) lämnas sedan till inkasso och därefter till kronofogdemyndigheten som ombesörjer indrivning. Om skäl föreligger kan styrelsen även begära utmätning av radhuset. Råkar någon medlem ut för betalningsproblem skall man därför snarast kontakta styrelsen (kassören) och diskutera problemet.

 

4. Uppvärmning, vatten, avstängning av vatten

 Varje fastighetsägare svarar själv för uppvärmning och vattenförbrukning till respektive fastighet. Föreningen svarar för el till garage och vatten till spolplattor. Kostnader för detta finansieras gemensamt via kvartalsavgifterna. 

Kranar för avstängning av vattnet till området finns dels gemensamt för Holmåkra respektive Timotejvägen, dels i grunden i varje länga. Behöver ni stänga av vattnet skall styrelsen samt berörda fastighetsägare informeras innan. Nyckel till krypgrunden finns hos varje längombud och hos styrelsen. Flera fastigheter har valt att själva installera en avstängning för just sin fastighet i anslutning till vattenmätaren. Detta är önskvärt då det underlätta kommande vattenarbeten som då inte behöver drabba grannar. 

 Genom åren har flera själva skaffat en särskild kallvattenledning till baksidan (och ibland även till framsidan) av sitt radhus, s.k. sommarvatten. Separat avstängningsventil skall finnas till dessa.  Avstängningen av sommarvattnet på hösten svarar var och en själv för. Om du tänker installera sommarvattenledning tar du själv kontakt med en rörinstallatör. Eventuella läckage p.g.a. slangbrott, sönderfrysning mm ansvarar varje radhusägare för. Radhusägaren ansvarar också för eventuella följdskador på gemensamhetsanläggningen eller grannars fastigheter.

 

5 Skötsel av anläggningar och mark

 5.1 Allmänt

 För att hålla ner föreningens utgifter och därmed minimera kvartalsavgifterna behövs allas insats. Gemensamma vårstädningar organiseras av styrelsen, men dessutom behöver området fortlöpande tillsyn. T ex måste ogräs rensas på lekplatsen, lekredskap och staket lagas, oljas eller målas, hängrännor och brunnar rensas osv.

 Det är värdefullt om alla försöker bevara, helst öka, radhusens marknadsvärde, och ett villkor för att åstadkomma det är att området ser snyggt och rent ut. Plocka gärna upp skräp om de ser det. Diskutera också gärna med grannar och längombud eller hör efter med någon styrelseledamot om du har några idéer på hur området kan bli ännu bättre.

Om föreningen behöver göra något på en enskild fastighetsägares mark och det innebär att något går sönder eller skadas bekostar föreningen återställandet. 

Styrelsen ser till, genom inköp av service, att bestämda göromål utförs enligt avtal. Ambitionen är naturligtvis att minimera medlemmarnas avgifter till föreningen och alltså även att begränsa inköpen av service. Det har dock visat sig att många göromål aldrig blir utförda (medlemmarnas engagemang är högst varierande), och därför måste vissa inköp göras.  Den som lägger ned extra mycket arbete, eller utför arbete som kräver speciell kunskap, kan få arvode av föreningen. Det som ska uträttas måste dock godkännas av styrelsen i förväg.

 5.2 Skötsel, utrustning, gräsklippning och plogning

 Skottning av hustak svarar fastighetsägarna själva för. Gör det tillsammans så går det fortare, blir roligare och bättre. Akta så att ni inte skadar takpappen.  I föreningsförrådet finns stegar och skottkärror. Ett par snöskyfflar kan också finnas för utlåning.

Trasig belysning, anmäls till ansvarig i styrelsen.  

För gräsklippning och vinterväghållning, se under Praktiskt och skötsel.

 5.3 Vår- och höststädning

 Varje vår går vi alla ”man ur hus” för att hjälpas åt med reparationer, städning mm. Styrelsen informerar om vilken dag städningen genomförs. Samling sker vid lekplatsen kl 10.00 för genomgång av de arbetsuppgifter som är aktuella. Förutom de speciella uppgifter som behöver åtgärdas ska följande göras:

 – Lekplatsen städas och rensas från ogräs.
–  Alla trädetaljer (lekredskap, bänkar och bord m m) inoljas och repareras där så krävs.
– Brunnar på spolplattorna rensas och spolanläggningen kontrolleras samt vid behov repareras.
– Föreningens förråd städas ur.
– Brunnar rensas (särskilt redskap finns i föreningens förråd).
– Hängrännor rensas och stuprör kontrolleras.
– Rören i grunden kontrolleras för att upptäcka ev. läckage
– Betonggrisar ställas ut och målas.
– Parkeringsplatser sopas (se till att så många bilar som möjligt flyttas).
– Asfalts och stenkanter skall rensas i längor och vid parkeringsplatser.
– Träd och buskar ansas.
– Slutligen sopas gångvägar.

 I samband med vårstädningen lägger vi skräp i sopsäckar och transporterar bort dem till återvinningsstationen.

 

6. Regler för utnyttjande av Samfällighetens anläggningar

 6.1 Garage och parkeringsplatser

 I anslutning till varje länga finns garagelängor och parkeringsplatser. Varje radhusägare äger en garageplats. Ägandet är förknippat med ansvaret att var och en sköter all tillsyn och eventuella reparationer av den del man äger.  Garagens tak är gemensamma och ingår i gemensamhetsanläggningen. Dessa underhålls därför gemensamt via föreningen.

 Garageplatsen är endast byggd för uppställning av fordon, alltså inte förvaring av t.ex. möbler eller lådor, detta p.g.a. brandrisken. Garagen får heller inte användas för ”yrkesmässig” reparation eller dyl. Endast reparationer ”till husbehov” är tillåtna, och tänk då speciellt på närheten till grannarnas bilar.

 Till varje garageplats finns ett eluttag som bl a kan användas till motorvärmare vintertid. Eluttaget är inte anslutet till respektive radhus elmätare, utan till föreningens centrala mätare. Spara på denna elförbrukning då den är gemensam, och använd timer för motorvärmarna (värmarnas livslängd förlängs dessutom om de är inkopplade kort tid). El får inte dras ut från garagen.

 Antalet garageplatser är lika med antalet radhus, plus ett garage som är avsett för uppställning av föreningens redskap. Däremot är antalet parkeringsplatser fler. Varje hushåll är tilldelad en specifik parkeringsplats. Dessa är numrerade. Resterande parkeringar är avsedda som besöksparkeringar, och är numrerade med siffran 0. Vi bör alla i möjligaste mån köra in våra bilar i garagen. Parkeringsplatserna får inte användas som materialuppläggningsplats. .

På parkeringsplatserna får inte husbilar, husvagnar eller släp parkeras. Dessa fordon får bara använda en p-plats för en kortare tid inför omlastning. T.ex. dagen innan man ska åka iväg med en husbil och dagen efter man kommit tillbaka.  

 6.2 Sopor

 Varje fastighetsägare ansvarar för sina egna hushållssopor. Papper, kartong, kompost, plast, glas, mindre elavfall, batterier och glödlampor källsorteras och slängs i egna soptunnor för de som ansluter sig till ett sådant abonnemang hos kommunen.  Annars kan man slänga detta på en återvinningscentral. En resa till kommunens återvinningscentral rekommenderas också den som har skrymmande eller extra mycket skräp. Kommunen hämtar dessutom grovsopor. För mer information se kommunens hemsida. Grovsopor får inte ställas/slängas i föreningens förråd.

 

7. Trivselfrämjande regler

 I ett område med 103 radhus lever ett stort antal människor. Det betyder att människor med många olika åsikter och levnadsstilar skall komma överens. Få boendeformer ställer lika höga krav på hänsyn, tolerans, kompromissvilja och engagemang. För att bidra till den allmänna trivseln har under årens lopp ett antal mer eller mindre självklara regler kommit fram – som en majoritet av medlemmarna ansett riktiga. Det är självklart att alla, vare sig man delar majoritetens åsikt eller inte, rättar sig efter dem. Om man är direkt emot någon regel är det lämpligt att lämna en motion till nästa stämma.

 De regler som gäller är följande: 
 -Bollspel eller liknande är både välkommet och trevligt. Använd helst vår bollplan i mitten av området. Spela inte så att planteringar, hus (fönster), bilar etc, kan skadas.
 -Cykel-, skateboard-, rullskridskoåkning eller dylikt får ske på gångvägar. Många lekande och oskyddade barn finns inom området och de känner (och bör också så få göra) att det är ett tryggt område utan farlig trafik. Därför måste bilister vara särskilt uppmärksamma när de kör in på parkeringen (och i synnerhet på gångvägen när det förekommer).
 – Utrustning som används vid lek och spel på gångvägar skall flyttas och placeras på egen tomtmark då de inte används. Lek och spel med utrustning på parkeringsplatserna bör undvikas. De som använder utrustningen för lek och spel skall också utan anmodan flytta på den samma då så krävs för att bilar eller transporter skall kunna komma fram.
 -Fordonstrafik på gångvägar skall endast vara nyttotrafik och skall ske långsamt och med mycket stor försiktighet.
 -Husdjur. Området betraktas som tätbebyggt område och därför har vi att rätta oss efter den kommunala ordningsstadgan i detta hänseende.
 – Taken. Lek och annat spring på taken är inte tillåten. Det stör och risken att skada takpappen är mycket stor. Förutom risken att någon ramlar ner. Taken på radhusen är fastighetsägarnas privata egendom (även om takpapp, hängrännor och stuprör sköts av föreningen). För skötsel av den gemensamma anläggningen äger därför alla medlemmar rätt att beträda taken utan ägarnas tillstånd. Gör det dock så att de boende i huset störs så lite som möjligt. 
 -Taken på garagen skall inte beträdas eftersom plåten är ömtålig och lätt skadas.
 -Aktiviteter (lekar) inom området måste ske med största hänsyn under kvällarna eftersom familjer med ”tidiga vanor” (som t ex har småbarn) annars lätt blir störda.
 -Tänk också på att inte banka/snickra eller köra högljudda maskiner/gräsklippare, slip eller såg på tider då de flesta sover. Skall ni göra någon större reparation eller renovering i ert hus och det kan orsaka ljud som stör grannarna. Informera dem då först och tag i möjligaste mån  hänsyn till särskilda önskemål.
 -Parkeringsförbud råder förutom på markerade platser. Förbudet har tillkommit på uppmaning av räddningstjänsten, efter begäran av boende i området och för att skydda barnen. Parkerade bilar e dyl. kan hindra brådskande transporter eller utryckningar samt skymmer sikten så att lekande barn kanske inte upptäcks i tid av den som kör på vägen.